Vad är stress? Hur det fungerar i kroppen

Vad är stress? Om vi ska börja med att titta på vad som händer i kroppen, så styrs en del funktioner av nerver som du inte kan påverka med viljan. Alla dessa nerver tillhör det autonoma nervsystemet. Dessa nerver styr att du andas, att ditt hjärta slår, att blodtrycket är som det ska samt att kroppen kan tillgodogöra sig maten du äter.

Autonoma nervsystemet är i sin tur uppdelat i två olika delar, det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. För att kroppen ska må bra behöver det finnas en balans mellan dessa båda system. Det parasympatiska nervsystemet är mest aktiv vid vila och i lugna situationer. Det dämpar effekterna av det sympatiska nervsystemet och hjälper även till att bygga upp kroppen. När kroppen däremot behöver kraft kommer det sympatiska nervsystemet in i bilden.

Olika reaktioner i stressituationer

vad är stress

Ibland är det kanske bättre att fly.

Den första reaktionen på stress går under benämningen kamp-flykt. Hjärnan och kroppen ställer då in sig på att antingen kämpa emot ett hot eller fly ifrån det. I det här läget skickar hjärnan signaler till det sympatiska nervsystemet som då blir aktivt och påverkar hela kroppen. Det som konkret händer då är att nerverna utsöndrar olika ämnen i kroppen, till exempel socker, samt stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol. I det här läget sparar inte kroppen på någon energi. ”Onödiga” funktioner (som exempelvis matsmältning) går då på sparlåga. Vanliga sinnesstämningar i detta läge är rädsla, irritation, ilska eller fientlighet.

vad är stress

Spela död kan man göra på många sätt.

En annan reaktion som är mycket vanlig är att ”spela död”. Den inträffar då hjärnan uppfattar ”faran” som alldeles för stor för att det ska finnas någon chans att ta sig ur den. Det som händer här är att det parasympatiska nervsystemet slår i bromsen och drar ner på energin. Är det en långdragen situation kan delar av systemet försöka bygga upp kroppen samtidigt vilket leder till ett behov av tröst. Det kan leda till ökad konsumtion av socker, fet mat samt alkohol. Andra vanliga reaktioner i detta tillstånd är: svimningskänslor, trötthet, yrsel, muskelsvaghet, magsymptom, isolering samt minskande av sociala kontakter. Ur ett känslomässigt perspektiv kan det ofta uppstå trötthetskänslor, nedstämdhet, sorg och i värsta fall depression.

Finns positiv stress?

Det här är en diskussion som återkommer med jämna mellanrum. Sanningen är nog att det är tämligen individuellt. Man ska också komma ihåg att endast kortvarig stress kan betecknas som positiv.

Den positiva stressen omvandlas av somliga personer till en slags vinnarinstinkt. Den framkallar då en kreativitet, förmåga att resonera och agera snabbt samt ge utlopp för den energi som då flödar i kroppen. 

Framgångsrika idrottsmän och företagsledare är exempel på personer som har förmågan till detta. Men återigen, vilket tål att påpekas: Hur man upplever detta är högst individuellt.   

För mycket stress kan göra dig sjuk

Kroppen kan hantera stressiga situationer så länge du får tid till återhämtning och sömn. Men blir däremot stressen långvarig, oavsett om den är verklig eller ”tänkt”, så ökar risken markant för olika fysiska och mentala problem. Det gäller både för vardagen och för jobbet. Här följer några varningstecken som kan tyda på detta:

  • Morgontrötthet även om du sovit länge och ostört i flera nätter i rad.
  • Du har svårt att somna och vaknar ofta tidigt på morgonen utan att kunna somna om.
  • Svårigheter att både koppla av och varva ner.
  • Du känner dig likgiltig för vad som händer runt omkring dig, samtidigt nedstämd och orolig.
  • Koncentrationssvårigheter.
  • Ditt minne blir sämre.
  • Du känner ångest.
  • Väldigt lätt att fastna i negativa tankar.
  • Du blir lätt irriterad och otålig för småsaker.
  • Magont, spänningshuvudvärk och hjärtklappning.
  • Du känner dig både stel, spänd och får ont i kroppen.
  • Uppgivenhet och trötthet, vilket får dig att undvika sociala kontakter.
  • Du har tappat sexlusten.
  • Infektioner inträffar oftare och lättare.
  • Du kan uppleva svårigheter att andas.
  • En upplevelse av att tiden inte räcker till och därför höjer du tempot ytterligare.
  • Du väljer bort aktiviteter som skulle kunna ge ny energi, exempelvis vila, fritidsaktiviteter, nöjen samt sociala kontakter på grund av tidsbrist.
  • Olika ”hjälpmedel” som till exempel sömnmedel, alkohol, nikotin eller koffein behövs för att orka med vardagen.